Det är sant. Ens första riktiga kärlek kommer man aldrig glömma, och smärtan kommer ALLTID finnas kvar, vad du än gör. Tro mig, jag har försökt glömma, försökt komma över smärtan, än finns den kvar när jag tänker tillbaka till den tiden, och det suger. Smärtan blir mindre, men den försviner aldrig.

Men ens första kärlek måste inte heller vara något illa, det kan va något jättebra. Eller ja, att allt var perfekt, men sedan kmr något som gör att man måste säga goodbye typ.

Men jag tycker inte man ska föröska glöma den tiden, inte om den var bra, jag tycker man ska komma ihåg allt de posetiva, o sedan acceptera att det aldrig kommer finnas ett för alltid.

Det gör inte smärtan mindre, men det är en tröst.

Tror jag...tyvärr har jag aldrig haft ngt 'happy' utan bara broken heart typ XD

o detta skriver jag för????

ja...jag tänke för mkt...o jag kom att tänka på min första riktiga kärlek...

my blog,  my rules