only thing i miss about elementaryschool more than my teachers, workshop

Sedan jag var nio år (tror jag) har jag haft slöjd en gång i veckan. Helst träslöjd.
Jag älskade träslöjd, gör det fortfarande.
I nian var träslöjds dubbeltimmen som en escape från skolvardagen. Så kunde jag tänka medan jag arbetade med händerna och skapade saker från enkla träplankor.
På syslöjden skapade jag något från ett par tygbitar.
Jag har ALLTID haft det som tänk period i skolan.
Nu har jag inte träslöjd längre. Och det känns.
jag var ingen begåving precis, men jag klarade mig, och det viktigaste var att det fick mig att må bra.
Så som att träna får visa att må bra, att rida för andra, spela en sport för andra.
Så var träslöjden för mig. Klart man gjorde illa sig då och då, och man gjorde fel relativt ofta i mitt fal. Men det hjälpte mig.
Och jag saknar det otroligt mycket.  KANSKE kan man välja in de nu på gynasiet, men de kommer inte kunna hjälpa mig till de jag vill läsa vidare.
Life sucks...
klocka, extremsvår att göra. En av dem svåraste, men både jag o simone bara ÄSLAKDE designen på den så vi tänkte, äh kommigen, vf inte?!
två olycka salgs hyllor typ.
den längst nere till saker
den översta till cd/dvd
De ser extremt lätta ut att göra right?
Mhm, tro mig, de va dem inte.
de var relativt lättare än anant vi gjort genom åren, men svårare än man tror.
alla tre är gjorda i nian.
har även en låda (relativ stor) som jag gjorde i sjuan/sexan. Den använder jag som nattduksbord o har saker i som tidnignar m.m.
Så ja...träslöjd var ett av mina favoritämnen sedan jag började ha det.
o de gör faktiskt ont på ngt viss att inte fortsätta med det.

Kommentarer

Designen är gjord gratis av: Designbloggar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0